Jag utmanar nu den största utmaningen jag har. 

Jag åker hem, svagare än någonsin men samtidigt så mycket starkare än någonsin. 

Det som jag alltid sett som otillåtet, tabu och fel är det som egentligen är högst tillåtet, rätt och det svåraste jag någonsin gjort. Jag går emot regler, mig själv och allt jag tror på. Jag bryter den bana som jag var meningen att bryta väg för.

Jag tog fel väg, gick vilse och har hittat tillbaka. Tror jag och hoppas jag.

Själva bemötande jag kommer behöva ta när jag väl är hemma är det tuffast men det är kanske menat att jag då lär mig lite av den kaxiga attiyd och image jag aldrig har haft men så väl behöver.

Det är nu lägger grunden för vad som ska komma att bli min väg i framtiden och jag tror jag gör rätt.