Jag ligger och lyssnar på Blomgrens fest som finns bakom den högra väggen. Hans unga nyblivna artonåriga (?) släkting spelar Backstreet Boys och har födelsedagsfest. De hoppar som studsbollar över den arga grannen som bor nedanför dem som de antagligen inte tror finns. Nu kommer hon aldrig klaga på mig mer. 

Det är så jävla klockrent så jag tror jag dör.